Recycling

Recycling startade inte år 2007. Redan på 1940 upptäckte Sten A Olsson värdet i skrot och lump. Några decennier senare hade avfallet förvandlats till ett imperium. Men år 2007 är en milstolpe i sammanhanget. Direktiv, från EU gällande omhändertagande av uttjänta bilar, kom. Det resulterade i svensk lagstiftning enligt Förordningen om producentansvar för bilar (SFS 2007:185) och Bilskrotningsförordningen (SFS 2007:186). Och det i sin tur ledde till att många bilskrotar i Göteborg lade ned sina offentliga verksamheter. Man ifrågasatte starkt de hårda kraven, som gällde för dem som hade en skylt om bilskrotning. Grannen, som utförde ungefär samma arbeten, hade inga tuffa regler, som verkstadsägare. Flertalet av kvarvarande auktoriserade bildemonteringar är organiserade i försäljningen genom bildelsbasen.se , laga.se, returbilen.se eller märkesdemo.se. De frekventa märkena är Volvo, SAAB, Ford Och Volkswagen.

Recycling startade inte år 2007. Redan på 1940 upptäckte Sten A Olsson värdet i skrot och lump. Några decennier senare hade avfallet förvandlats till ett imperium.
Recycling startade inte år 2007. Redan på 1940 upptäckte Sten A Olsson värdet i skrot och lump. Några decennier senare hade avfallet förvandlats till ett imperium.

Med lagstiftningen fick bildproducenterna krav att organisera återvinningsprocessen. De bilskrotar som ville fortsätta sin verksamhet hade inget val. Utan Länsstyrelsen tillstånd, att driva verksamheten med Miljövårdsverket som sträng bevakare, fanns inte så många alternativ. Det första målet att återvinna 85 % av skrotbilens vikt nåddes med viss möda. Organisering och utveckling av fragmentering och sinnrika sorteringsanordningar tog längre tid än beräknat. Utöver Stena sadlade Skrotfrag om från, att ha varit rena demonteringsföretag, till ett recycling-företag. Idag återvinnes skrotbilarna med mer än 95 %,. Men ingen vet hur stor del, av de uttjänta bilarna, som går den lagstiftade vägen. Motion (2017/18:246) , som behandlar skrotningspremier för gamla bilar, ger fingervisning om oegentligheter. Bilar, som borde vara avregistrerade skrotbilar, är borta. Och ingen vet var.

Recycling av batterier, förpackningar, däck, mm.

Utöver skrotbilar ingår prissatta metaller och elektronikprodukter i Skrotfrags sortiment. Batterier, däck, förpackningar, läkemedel och radioaktiva produkter är också lagstiftade produkter med producentansvar. Med tanke på de satta miljömålen mot år 2030 är recycling bara i sin linda. Industrin, som släpper ut en tredjedel av all koldioxid, har en tuff väg att vandra. Textilindustrin släpper idag ut mer än flyg- och fartygstrafiken gör tillsammans. Befolkningen ökar och så gör klädbehovet. Även om produktionen lämnats över till länder, som Bangladesh, finns utsläppet kvar. Ett försök till en motion 2013/14 MJ406 (producenters produktansvar) visar iallafall, att någon tänkt på saken.

LÄS MER: Bilskrot i Göteborg när man skrotar bilen

Men det finns nationella problem att lösa. Cementindustrin är ett av många. Men även om man lyckas med 0 utsläpp, för produktionen, har bara 40 % av problemet lösts. Den frigjorda koldioxiden vid bränning av kalk måste fångas in och återvinnas eller lagras. Norrmännen har stor erfarenhet av recycling med gashantering genom sina oljefyndigheter. I många utredningar kan man utläsa, att Norge är landet, som skall lösa våra koldioxidutsläpp i samband med cementframtagning. Och det är slående. Det finns spaltmil med utredningar att läsa. Men bara åtta lagstiftade produktgrupper med producentansvar har hittats. Ställs endast 0-tolerans, av koldioxidutsläppen, måste vi i framtiden förlita oss på våra tekniska grannländer, medan vi skriver och pratar.

Producentansvar lagstiftade produktgrupper

Producentansvar innebär insamling och omhändertagning av uttjänta produkter. Målet är att redan från konstruktions stadiet styra mot en resurssnål och miljöanpassad produkt. Idag finns åtta lagstiftade produktgrupper. Bilar, batterier, däck, elektronik, förpackningar läkemedel och radioaktiva produkter ingår liksom några frivilliga grupper. Kommunerna ansvarar för hushållsavfall exklusive de definierade producentansvar.

Producentansvar har tillverkare och importörer

Producenterna består av tillverkare, marknadsförare, importörer och försäljare. I grupperna organiseras insamlings- och återvinningsföretag vid olika behov. Dock gäller andra regler för radioaktiva produkter. Målet är att skapa produkter som genererar 0 % avfall. Det förstasteget är att sambandet mellan tillväxt och avfall skall vara brutet år 2020. I samband med konstruktionen skall producentansvar medverka avseende komponenters möjlighet till god materialåtervinning. För övrigt gäller att allt avfall skall återanvändas eller återvinnas efter Naturvårdsverkets givna mål.

Producentansvar innebär insamling och omhändertagning av uttjänta produkter. Målet är att redan från konstruktions stadiet styra mot en resurssnål och miljöanpassad produkt.
Producentansvar innebär insamling och omhändertagning av uttjänta produkter. Målet är att redan från konstruktions stadiet styra mot en resurssnål och miljöanpassad produkt.
LÄS MER: Producentansvar för bilar

I Sverige har producentansvar för återvinning av insamlat avfall varit hög. Det stora problemet är att kravet på insamlingar brister många gånger. Ett typexempel är återvinning av uttjänta fordon. Skrotade bilar återvinnes med mer än 95 % av bilens vikt. Och framtida planer är att utvinna unsen av guld och kobolt ur resterande 5%. Ett strålande resultat kan tyckas. Men ingen vet hur stor del av alla skrotbilar, som lämnats in till en bilskrot för vidare leverans till ett fragmenteringsföretag. Transportstyrelsens statistik på skrotade bilar ger misstankar att insamlingen inte fungerar. Det talas mycket om dumpade skrotbilar i naturen. Men det kan inte röra sig om flera hundra tusen uttjänta bilar. Att många försvinner som illegal utförsel är ett faktum. Motion 2017/18:246 gällande skrotningspremier för gamla bilar visar att problemet har uppmärksammats på riksdagsnivå. Även om viss framgång nåtts,inom delar av de lagstiftade produktgrupperna, återstår mycket att förbättra.

LÄS MER: Stena en pionjär inom återvinning

Textilindustrin klassas som en av de största utsläppskällorna i världen. Idag står textilproduktionen för mer utsläpp än flyget och fartygstrafiken tillsammans. Med tanke på jordens befolkningstillväxt kommer industrin inom snar framtid ensamt leda statistiken av koldioxidutsläppen. Det finns en motion (2013/14MJ 406 producentansvar för textilier), som visar att problemet varit aktuellt. Är det riksdagens dilemma att inget har skett?

Återvinningens betydelse

Återvinningens betydelse växer i takt med det berg av avfall som måste omhändertas. Den kan delas upp i två beståndsdelar materialåteranvändning och energiåtergivning. Återanvändning av material sker efter fragmentering och sortering. Detta insamlade material ersätter till en viss grad jungfruligt sådant vid nyproduktion. Energiåtervinning sker genom förbränning där energin återtas genom värmen. För att systematisera återvinningsprocessen har Naturvårdsverket bildat forum med producentansvar inom olika tillverkningsgrenar.

Men långt före fanns en yngling i Göteborg som upptäckt att avfall var en resurs att räkna med. Sten A Olsson började samla järnskrot ock lump år 1939. Det utvecklades till Stena Metall som är störst i landet att återvinna praktiskt taget allt avfall från industrin. Ur denna, från början skrothandel, växte även landets största rederi Stena Line. Detta har varit en ledstjärna i återvinnings betydelse.

Återvinningens betydelse växer i takt med det berg av avfall som måste omhändertas. Den kan delas upp i två beståndsdelar materialåteranvändning och energiåtergivning.
Återvinningens betydelse växer i takt med det berg av avfall som måste omhändertas. Den kan delas upp i två beståndsdelar materialåteranvändning och energiåtergivning.

Enligt Naturvårdsverket är producentansvaret ett styrmedel att uppnå satta miljömål. Producenternas skall ansvara för att konstruktionen av produkter skall vara resurssnåla, lätta att återvinna samt inta innehålla miljöfarliga ämnen. För närvarande har fordon över 3,5 ton, elektronik, returpapper och läkemedel någon form av producentansvar. Bilproducenterna har enligt EU:s direktiv utgivit förordningen SFS 2007:185 för svenska krav. Det åvilar även producenterna att organisera omhändertagning av skrotade bilar enligt bilskrotningsförordningen SFS 2007:186. Samtidigt krävs att tydliga mål för återvinning blir satta.

Återvinningens betydelse av uttjänta personbilar

Det avfall som idag tycks svårast att komma till rätta med är uttjänta bilar. Skrotbilar som dumpas ansvarslöst och skapar stora miljöproblem år ofta i fokus. Och det verkliga problemet tycks vara svårt att finna. Bilproducenterna har bildat en organisation av tillverkare, importörer försäljning, fragmenteringsföretag och auktoriserade bilskrotar. En skrotbil får lämnas in gratis till någon bilskrot, som sanerar, pressar och skickar skrotbilen vidare för fragmentering, sortering och återvinning. EU har satt ett mål att 85 % av bilens vikt skall återvinnas. Bilproducenterna i landet överstiger det med 95 % återvinning. Så långt är resultatet strålande. Men fortfarande dumpas skrotbilar i stor utsträckning.

LÄS MER: Återanvänd begagnade bildelar hos bildelsbasen

Många åtgärder har försöks sättas in. Ett sätt att råga bot på problemet vore att återinföra skrotningspremier för gamla bilar. En motion 2017/18:246 ligger obehandlad ute. Istället bedrivs subventioneringar med med nya bilar och eldrivna cyklar. Att för en gång för alla råda bukt med dessa dumpade skrotbilar måste resultaten av insatta åtgärder analyseras på ett sakkunnigt sätt. Att till exempel subventionera felaktigt eller skylla på bilproducenterna för att gör ett dåligt arbete löser inte problemen.

Det måste ändock understrykas att material- och energiåtervinning nått långt. Återvinningens betydelse. Mycket beroende på ett smart omhändertagande av avfall redan från 1930-talet. Men först då miljöboven nummer ett, den dumpade skrotbilen, till fullo är omhändertagen kan någon slå sig för bröstet.

Miljön ställer krav på återvinning

Miljön ställer krav på återvinning. Miljökatastrofer orsakade av växthusgaser blir allt fler. Bränder och översvämningar avlöser varandra. Även om problemet är globalt måste krafttag göras nationellt. Och många områden kan förbättras. Berget av avfall måste återvinnas. Industrins utsläpp måste minimeras. Så också transportsektorns utsläpp av koldioxid. Fossila bränslen måste stoppas. Konsumenter skall stimuleras ekonomiskt. Raden är lång men inte oövervinnerlig.

Återvinning och återanvändning kommer att vara en viktig del i utvecklingen. Ett typiskt fall är framtidens förhållandet mellan konsument och textilindustrin. Modeindustrins utsläpp av växthusgaser är större än både flyg- och shipping industrin tillsammans. Konsumtionen kommer att öka kraftigt. Syntetfibrer måste tillverkas eftersom det inte längre finns ytor för bomullsodling. Den snabbt ökande befolkningen kräver ökad tillgång av kläder. Det kommer att ställas stora krav på både återanvändning och återvinning av textilier. Och många liknande fall kommer att hamna i fokus.

Miljön ställer krav på återvinning. Miljökatastrofer orsakade av växthusgaser blir allt fler. Bränder och översvämningar avlöser varandra.
Miljön ställer krav på återvinning. Miljökatastrofer orsakade av växthusgaser blir allt fler. Bränder och översvämningar avlöser varandra.

Återvinningskravet kommer att öka i takt med befolkningsökningen. Problemen kan fördelas inom tre sektorer. Konsumtion, transport och industri är inblandade och många gånger är de sammanflätade. Industrin har egentligen två problem att handskas med. Producenter har till uppgift att skapa förutsättningar för återanvändning av begagnade delar och återvinning. De skall också medverka vid utformning av produkter och framtagnings metoder. Målet måste vara noll % avfall och utsläpp av växthusgaser.

Våra barn & miljön ställer krav på återvinning

Konsumenter uppmanas till besparingar. Men det räcker inte att bara styra dessa med olika skatter. Skall bättre effektivitet nås måste de få en ekonomisk del av återvinningar. Transportsektorn, där inte biltillverkare ingår, är idag starkt reglerad. Chockhöjningar på bilskatter och subventioneringar påskyndar övergång till eldrivna fordon. En utfasning bedömes vara realistisk under 2030-talet.

Metallindustrin har nått en god väg med återvinning. Pionjär inom området är Stena, som från 1939 visat att avfall har högt värde vid rätt behandling. 80 % av all koppar som användes går i en ständig förnyelse. 85 % av energin sparas vid återvinningen. Aluminium som normalt tas fram ur bauxit sparar 95 % . Och stålet som i dag framställes har i genomsnitt 40 % återvinningsmaterial. Där är energibesparingen för det återförda materialet 75 %. En stor del av återvinningen kommer från skrotbilar. Bilproducenterna har skapat goda förutsättningar genom auktoriserade bilskrotar. Med en återvinning av 95 % av skrotbilens vikt har den branschen nått långt Men fortfarande är det ett mycket stort antal skrotbilar som försvinner illegalt. Att subventionera bilägaren med en skrotningspremie skulle lösa detta problem.

Det är tydligt att några sektorer nått tillvaratagandet av avfall. Dock återstår mycket när det gäller utsläpp av koldioxid i tillverkningprocessen. En mycket stor risk finns att utsläppet förflyttas till industrin när den sänkts på annat ställe. Exempel är alstrandet av energi till elbilar genom fossil förbränning. Ett annat är att tillverkningen, av ett bilbatteri till en sådan bil, släpper ut stora mängder koldioxid. Problemen förenklas inte med tanke på att sådana förflyttningar även finns mellan U- och I-länder. Textilindustrin kan även här stå som exempel.

Stena pionjär inom återvinning

Stena pionjär inom återvinning. I november 1939 startade en ung man en skrothandel i Göteborg stad. Stena A Olsson skulle med åren växa till ett ledande företag inom recycling av avfallsprodukter. Parallellt med denna verksamhet skulle ett av landets största rederier, Stena Line, skapas. Tidigt upptäcktes möjligheten till återanvändning och återvinning av insamlat järn-, metallskrot och lump. Och förmodligen var det pionjären inom den idag långt gångna återvinningsprocessen. Där bland andra Bilproducenterna utvecklat en återvinningsprocess för skrotbilar. Genom fragmentering och sortering kan 95 % av skrotbilarna återvinnas efter sanering hos en bilskrot i Göteborg.

Rederiet var en del i det tidiga Stena Metalls verksamhet

Verksamheten var helt inriktat på insamling av skrot av olika slag för senare avyttring fram till 1946. Då skaffades det första fartyget och frakt blev allt viktigare för företaget. 1964 sattes den första passagerarlinjen i trafik till Skagen. Men i Göteborg fanns redan det oerhört populära Sessan-linjen med sina lockande resor. Det var framför allt ungdomar som valde de glada turerna före danshaken. Att slå sig in här krävdes en speciell taktik. Duty-free- konceptet med tullfri försäljning skapade möjligheter. Billiga resor öppnade ögonen för en annan sorts resenärer. I kombination med billig försäljning lockades den gruppen. Det fanns massor av hemmafruar i Göteborg.

De fick en möjlighet att lämna hemmet för någon dag. Köp av tullfria varor finansierade resan. Den taktiska introduktionen lyckades. Så till den grad att de lyxiga Sessan-båtarna till slut måste stryka flagg. År 1981 övertog rederiet, som då fått namnet Stena Line, sin konkurrent. Under 1960- och 1970- talen blev Tysklandslinjerna tongivande. Att resa till Kiel och handla var verkligen populärt.

LÄS MER: Bildelsbasen, pionjär inom begagnade bildelar

Och man expanderade kraftigt under den här tiden. Stena rederiet ägde världens största färja år 1978. Fartyget var 175 meter långt och plats för 2 500 passagerare. Ett mycket stort utbud av affärer möjliggjorde diverse köp av billiga varor. 1993 förändras dock denna försäljning drastiskt. Rederiet blev skyldigt att kontrollera att endast tillåtna varor fördes in i landet. Försäljningen minskade och personal måste sägas upp. I och med att all skattefri handel avskaffades inom EU 1999 försvann också den från starten lönande försäljningen. Men färjorna tuffar på. Och för att klara strängare miljökrav görs försök med metanoldrift.

Stena pionjär inom återvinning. I november 1939 startade en ung man en skrothandel i Göteborg stad. Stena A Olsson skulle med åren växa till ett ledande företag inom recycling av avfallsprodukter.
Stena pionjär inom återvinning. I november 1939 startade en ung man en skrothandel i Göteborg stad. Stena A Olsson skulle med åren växa till ett ledande företag inom recycling av avfallsprodukter.

År 1972 delades företaget i Stena Line och Stena Metall. Även inom metallsidan har företaget vuxit kraftigt. De ingående dotterföretagen har samlats under Stena Recycling. Med förfinade metoder i återvinningsprocesser av alla sorter av material kan idag mycket återanvändas eller återanvändas som begagnade reservdelar till t ex. bilen. Företaget är ledande i sitt slag och klarar att handha allt från järnskrot till miljöfarligt avfall. Kvar i Tingstad, och granne till Tingstadstunneln, finns arbetsplatsen där skrothanteringen började.

LÄS MER: Fakta om skrotning av bilar