Miljön ställer krav på återvinning

Miljön ställer krav på återvinning. Miljökatastrofer orsakade av växthusgaser blir allt fler. Bränder och översvämningar avlöser varandra. Även om problemet är globalt måste krafttag göras nationellt. Och många områden kan förbättras. Berget av avfall måste återvinnas. Industrins utsläpp måste minimeras. Så också transportsektorns utsläpp av koldioxid. Fossila bränslen måste stoppas. Konsumenter skall stimuleras ekonomiskt. Raden är lång men inte oövervinnerlig.

Återvinning och återanvändning kommer att vara en viktig del i utvecklingen. Ett typiskt fall är framtidens förhållandet mellan konsument och textilindustrin. Modeindustrins utsläpp av växthusgaser är större än både flyg- och shipping industrin tillsammans. Konsumtionen kommer att öka kraftigt. Syntetfibrer måste tillverkas eftersom det inte längre finns ytor för bomullsodling. Den snabbt ökande befolkningen kräver ökad tillgång av kläder. Det kommer att ställas stora krav på både återanvändning och återvinning av textilier. Och många liknande fall kommer att hamna i fokus.

Miljön ställer krav på återvinning. Miljökatastrofer orsakade av växthusgaser blir allt fler. Bränder och översvämningar avlöser varandra.
Miljön ställer krav på återvinning. Miljökatastrofer orsakade av växthusgaser blir allt fler. Bränder och översvämningar avlöser varandra.

Återvinningskravet kommer att öka i takt med befolkningsökningen. Problemen kan fördelas inom tre sektorer. Konsumtion, transport och industri är inblandade och många gånger är de sammanflätade. Industrin har egentligen två problem att handskas med. Producenter har till uppgift att skapa förutsättningar för återanvändning av begagnade delar och återvinning. De skall också medverka vid utformning av produkter och framtagnings metoder. Målet måste vara noll % avfall och utsläpp av växthusgaser.

Våra barn & miljön ställer krav på återvinning

Konsumenter uppmanas till besparingar. Men det räcker inte att bara styra dessa med olika skatter. Skall bättre effektivitet nås måste de få en ekonomisk del av återvinningar. Transportsektorn, där inte biltillverkare ingår, är idag starkt reglerad. Chockhöjningar på bilskatter och subventioneringar påskyndar övergång till eldrivna fordon. En utfasning bedömes vara realistisk under 2030-talet.

Metallindustrin har nått en god väg med återvinning. Pionjär inom området är Stena, som från 1939 visat att avfall har högt värde vid rätt behandling. 80 % av all koppar som användes går i en ständig förnyelse. 85 % av energin sparas vid återvinningen. Aluminium som normalt tas fram ur bauxit sparar 95 % . Och stålet som i dag framställes har i genomsnitt 40 % återvinningsmaterial. Där är energibesparingen för det återförda materialet 75 %. En stor del av återvinningen kommer från skrotbilar. Bilproducenterna har skapat goda förutsättningar genom auktoriserade bilskrotar. Med en återvinning av 95 % av skrotbilens vikt har den branschen nått långt Men fortfarande är det ett mycket stort antal skrotbilar som försvinner illegalt. Att subventionera bilägaren med en skrotningspremie skulle lösa detta problem.

Det är tydligt att några sektorer nått tillvaratagandet av avfall. Dock återstår mycket när det gäller utsläpp av koldioxid i tillverkningprocessen. En mycket stor risk finns att utsläppet förflyttas till industrin när den sänkts på annat ställe. Exempel är alstrandet av energi till elbilar genom fossil förbränning. Ett annat är att tillverkningen, av ett bilbatteri till en sådan bil, släpper ut stora mängder koldioxid. Problemen förenklas inte med tanke på att sådana förflyttningar även finns mellan U- och I-länder. Textilindustrin kan även här stå som exempel.